-

vaknade i hyfsad tid och var fortfarande trött. vet inte om det finns en morgon då man vaknar och inte är trött, ser i alla fram mot den morgonen. om den nu kommer. hann inte dricka kaffe men jag åt onyttig frukost, som vanligt (vem orkar någonsin vara nyttig när det finns nutella) och drack iste ur samma glas som pappa drack mjölk ur när han var liten. det är så skört att jag hade kunnat krossat det med mina bara händer, därför dricker jag så försiktigt jag kan. samtidigt som jag gjorde allt detta lyssnade jag på kristian gidlunds sommarprat. jag hade tänkt dela med mig av glädjen över mitt senaste köp men tappade lusten så fort introt började och sen efter att han läst det här ville jag inte göra någonting alls. vet som vanligt inte vad jag ska säga.  

"I mitt Sommar ska jag prata om pojken med sjömanshjärtat, som sökte sig till och fick uppleva äventyret. Jag ska prata om landet jag lämnar, om vår demoniserade rädsla för döden. Och jag ska berätta om resan mot livets slut och alltings början." 

det är ofta jag önskar att jag inte var så förbannat känslig. att det hade varit skönt att kunna lyssna på det här utan att gråta vattenfall. men sen insåg jag, vem fan hade inte gråtit vattenfall? vem fan hade någonsin kunnat hålla sitt öga torrt. 

det är precis som om någonting saknas. sommaren är inte alls som jag förväntar mig att den ska va. inga varma dagar och absolut inte varma nätter. ingen basket och inga rullskridskor och definitivt inga okända läppar eller strålande äventyr. bara samma gamla gnäll. om och om och om igen. jag vill ha mer jag vill ha allt jag vill ha ingenting. jag trivs men jag trivs ändå inte. det är precis som om någonting saknas. och jag vet inte vad men hopplösheten känns oändlig och kanske är det så det ska va när alla är myndiga förutom jag. 

det värsta kanske är att jag inte vet vad det är jag söker och trånar efter. någonting stort! säger jag. men vad är stort? vad är äventyr linnea? jag blir stum för jag vet inte vad jag ska svara. ÄVENTYR ÄR ALLT SOM INTE ÄR DET HÄR!!! skriker jag trotsigt och stampar i marken. jag försöker inbilla mig själv att det kommer bli bättre. att juni bara var en bra början på någonting som kommer bli fantastiskt. storslaget. ja, det kommer bli storslaget. klart det kommer. 

update: LINNE SLUTA KLAGA OCH GNÄLL DU ÄR VÄRRE ÄN ALLA DU HATAR TILLSAMMANS LÄGG NER VAR NÖJD VAR GLAD FUCK U!!!!!!!!! 

 

 

 

 

såg heavenly creatures för några dagar sen och blev så sjukt tagen av deras besatthet av varandra. hela filmen var verkligen vi vi vi vi vi ingen annan någonsin. ska inte avslöja någonting så se den istället någon regnig dag när solen inte kan pussa era kinder. 

biblioteksjobb och pioner är väl det som är aktuellt för tillfället. väntar på soligare tider. och på att inviga mina nya bubbelgumsrosa pjucks med matchande naglar. väntar på precis allt som ska komma och ta mig med storm. 

drömmer om saker som inte finns. saker som går att ta på, men som för mig är omöjligt. tröstplockar mer pioner från grannens trädgård och äter mer frukost än vad jag orkar. tittar ut och ner på den blöta asfalten. vill väl bara ut på äventyr, eller i alla fall kunna skriva om den lockiga pojknacken (eller kanske mansnacken, jag vet inte vart gränsen går) utan att sätta idéer i folks huvuden. det kan ju faktiskt vara vilken lockig nacke som helst. jag kan räkna upp till fyra. en två tre fyra. sen inser jag att jag är körd. så jävla körd.