tisdag 29 januari 2019

Jag är bara SÅ KÄR att jag inte kan skriva något ordentligt om det. Allt känns fjuttigt. Vill slita ut mina inälvor när jag ser honom på gatan och han stannar upp i två sekunder innan han dramatiskt slänger skateboarden i diket, springer mot mig och lyfter upp mig lika klyschigt som i vilken jävla disneyfilm eller romantisk komedi som helst och sen kysser varenda millimeter av mitt ansikte. Vill sitta i knäet hela tiden. Hångla varje sekund. Vill inte ens hålla handen för att det blir liksom ett för långt avstånd mellan våra kroppar så måste gå med min arm runt hans midja helst 24/7. Det är så löjligt att jag knappt vågar erkänna men det är sant. IF SOMEONE CUT ME OPEN I WOULD BLEED HIS NAME. Skulle också lägga mig raklång på gatan och vänta tills jag blev överkörd eller kasta mig från en klippa om han inte älskade mig tillbaka. Tur att han gör det. Tur att han smsar mig så fort vi sagt hejdå. Tur att han är världens snällaste gulleplutt. Tur att han är så snygg o sexig o får mig skratta högt o fult. Tur att jag släpade mitt non existing ass till det där tönt-giget en torsdag i september för annars hade livet fortsatt vara tråkigt o grått. Nu är allt i glittrigt som på film. 

torsdag 29 november 2018





































Året är snart slut men det är inte vi. Vi är början på något nytt, något stort. Jag drunknar i hans blå ögon, tappar andan efter varje kyss. Vi åker till Bristol över helgen, han tog tåget tidigare så när jag kommer fram möter han mig vid stationen. 
- I was nervous to pick you up, säger han
- Why baby? Svarar jag och lägger huvudet mot hans axel 
- I don’t really know, I guess I was just so excited to see you. 

Hans mammas lägenhet är stor, när hon går till jobbet låtsas vi att den är vår. Trägolven knarrar men mattan i sovrummet är mjuk. Vi åker till hans syster och äter middag med hans nephews, leker med hunden samtidigt som vi bygger städer i lego och dricker rödvin ur sköra glas. Jag blir mer kär i honom för varje minut som går. 

fredag 2 november 2018

Han blir vackrare för varje gång jag ser honom, snyggare efter varje gång vi ligger. Kommer på mig själv med att stirra på hans läppar istället för tv:n när vi sitter i soffan o dricker rödvin. Lägger benen över hans, är så bekväm att jag litar på alla hans ord och actions, släpper taget och låter allt vara rosaskimrande och mjukt. 

DON’T KILL ME I’M IN LOVE

Kan inte säga hejdå utan att hångla i tio minuter. Drar honom närmare och närmare tills det inte finns någon luft mellan oss, lägger huvudet mot hans axel och kysser hans hals. Allt är overwhelming, jag märker inte ens när han biter mina knogar. Allt jag vill är att vara nära och allt jag gör är att vara nära. 

HOW COULD THERE BE A TIME BEFORE US 

Det är fortfarande spår av någon annan i hans rum. Den rosa slingan i hans hår mäter tid. Ögonfransar i bokhyllan, en hårklämma på fönsterbrädan. Vi pratar öppet om det men jag hatar att det varit någon innan mig. 

BABY COME CLOSER DON’T EVER LEAVE 


Han säger att han älskar mig på svenska, franska och spanska men aldrig på engelska. Det är som att det är för tidigt, som att det blir på riktigt då. Han blev min pojkvän inne i badrummet på halloweenfesten vi va på, mitt röda läppstift smetat runt hans mun. Jag är så kär att jag tror jag ska dö. 

fredag 5 oktober 2018

Vi har bara känt varandra en kort stund men jag vet redan vad hans syskon heter och hur varm hans nacke är. Rycker till varje gång jag hör en skateboard och det skälver i hela mig när han kysser mina ögonlock. Är det såhär det känns att vilja spendera varje sekund med någon? Fastklistrad vid hans sida, min fingrar vilar försiktigt i hans hand. Vi tävlar upp för backen, skriker och flämtar STOP WAIT och när vi är på toppen är hans panna svettig. Jag slickar bort svettdropparna med min tungspets. Han stoppar ner handen i mina trosor. Jag vill att han ska berätta allt för mig, allt han säger blir min sanning. 

torsdag 13 september 2018

Mina brunbrända ben är fulla av rivmärken och sönderkliade myggbett, jag har varit blessed med myggen hemma men här tycks de vara överallt. Jag slickar upp fruktjuicen som rinner längs med min handled, det smakar sött från ananasen och salt från havet. Vinden blåser varmt och gör mitt hår trassligt. Tänker att jag kan leva såhär för alltid. Jag dyrkar solen. Avgudar den och låter strålarna slicka min nakna kropp. Blundar och låter mig vaggas till skvalpet av vågorna som slår mot båten. Jag vill aldrig åka hem.