lördag 29 juni 2013

det är precis som om någonting saknas. sommaren är inte alls som jag förväntar mig att den ska va. inga varma dagar och absolut inte varma nätter. ingen basket och inga rullskridskor och definitivt inga okända läppar eller strålande äventyr. bara samma gamla gnäll. om och om och om igen. jag vill ha mer jag vill ha allt jag vill ha ingenting. jag trivs men jag trivs ändå inte. det är precis som om någonting saknas. och jag vet inte vad men hopplösheten känns oändlig och kanske är det så det ska va när alla är myndiga förutom jag. 

det värsta kanske är att jag inte vet vad det är jag söker och trånar efter. någonting stort! säger jag. men vad är stort? vad är äventyr linnea? jag blir stum för jag vet inte vad jag ska svara. ÄVENTYR ÄR ALLT SOM INTE ÄR DET HÄR!!! skriker jag trotsigt och stampar i marken. jag försöker inbilla mig själv att det kommer bli bättre. att juni bara var en bra början på någonting som kommer bli fantastiskt. storslaget. ja, det kommer bli storslaget. klart det kommer. 

update: LINNE SLUTA KLAGA OCH GNÄLL DU ÄR VÄRRE ÄN ALLA DU HATAR TILLSAMMANS LÄGG NER VAR NÖJD VAR GLAD FUCK U!!!!!!!!! 

torsdag 27 juni 2013

såg heavenly creatures för några dagar sen och blev så sjukt tagen av deras besatthet av varandra. hela filmen var verkligen vi vi vi vi vi ingen annan någonsin. ska inte avslöja någonting så se den istället någon regnig dag när solen inte kan pussa era kinder. 
biblioteksjobb och pioner är väl det som är aktuellt för tillfället. väntar på soligare tider. och på att inviga mina nya bubbelgumsrosa pjucks med matchande naglar. väntar på precis allt som ska komma och ta mig med storm. 

onsdag 26 juni 2013

drömmer om saker som inte finns. saker som går att ta på, men som för mig är omöjligt. tröstplockar mer pioner från grannens trädgård och äter mer frukost än vad jag orkar. tittar ut och ner på den blöta asfalten. vill väl bara ut på äventyr, eller i alla fall kunna skriva om den lockiga pojknacken (eller kanske mansnacken, jag vet inte vart gränsen går) utan att sätta idéer i folks huvuden. det kan ju faktiskt vara vilken lockig nacke som helst. jag kan räkna upp till fyra. en två tre fyra. sen inser jag att jag är körd. så jävla körd. 

tisdag 18 juni 2013

om jag fick bestämma så vill jag att fyra av veckans dagar ska vara precis som denna (de resterande tre ska innehålla jättemycket fest och äventyr). det har varit så harmoniskt och stillsamt på ett vis jag saknat och trånat efter i hur många månader som helst. det var liksom okej att gå upp halv nio för att ta bussen och jobba i två timmar och sen var det okej att traskar omkring rastlös i stan. det var okej att åka hem och ta av sig alla kläder för att äta kex och nudlar på altanen, somna under parasollet och sen vakna upp till solen som fortfarande värmde trots middag.
ramdala är så sjukt vackert nu när det är sommar. det är som om mitt hat för detta ställe försvinner så fort träden blir gröna eller så fort man kan rulla på skolgården sent på kvällen. det är som terapi för själen. här kan man bara andas. och om man behöver komma bort så går bussarna en gång i halvtimmen. det är som mitt egna lilla paradis. pappa som odlar grönsaker, jag som planterar solrosor och sen en bästis i huset bredvid och en annan bästis tvärs över stora vägen. poolen fylld av bråkande ungar och rummen som jag bott i så länge jag kan minnas. jag märker hur mycket äldre jag har blivit när jag ser tillbaka på hur jag såg detta åkerfyllda himmelrike förut. istället för att spotta på det pussar jag det försiktigt och önskar att det alltid ska vara så här kärt. 
en annan fantastisk grej är pioner. det mest spännande jag kunde komma på efter att ha dragit fingrarna genom mitt nyfärgade hår var att ta med mig en sax och försiktigt springa till huset bredvid kyrkan med världens vackraste pionbuske utanför. dock var den lite ledsen, och de hade nästan blommat ut men gjorde ingenting alls för luktar precis lika överjävla gott som vanligt. 

(måste sluta skriva blödande inlägg om hur mycket jag njuter men hallå har saknat detta så mycket att det gör ont i hela kroppen när jag tänker på att. fattar ni hur skönt det är att inte ha en extrem rastlöshet boendes i ens kropp dygnet runt?? nä men NU är det slut (slut för stunden i alla fall jag slår vad om att den kommer tillbaka om några dar och då måste jag gå och bli kär för att någonting ska hända) wow en parantes inom en parantes puss) 

söndag 16 juni 2013

studentdag 1: hade lite för roligt studentdag 2: grät studentdag 3: skulle gissa på en kombo av ovanstående 

lördag 15 juni 2013

kvällens dresscode är vit därav hubba bubba och femtonårsklänning. 

tisdag 11 juni 2013

tidigt i torsdags tog jag och lovis tåget till göteborg. första dan var bara så här: strosa runt handla frukost och köpa knäppa solglasögon jag inte kan bestämma mig vad jag tycker om. 


(kanske inte borde stötta mcdonalds som det veggot jag är med alltså ♡ DERAS POMMES ♡ min enda riktiga last här i livet. och hubba bubba då)


andra dagen så vaknade jag upp och var ledsen och sur och arg och trött men lovis fick med mig till naturhistoriska ändå. orkade bara tycka att snäckorna va fina. och dinousarierna (och sen vill man ju köpa precis allt i deras shop men eftersom jag inte är ekonomiskt oberoende så sket det sig)
sen när vi var färdiga på naturhistoriska vandrade vi ner för linné och på myrorna hittade jag min drömklänning (som jag var skeptisk till först hur kunde jag ens fy skäms) här är halva + märthas födelsedagspresent (hon fyllde 14 igår. jag älskar henne lika mycket som hon älskar niall) 
när vi stillat våra konsumentbehov var vi uttråkade så vi ringde in förstärkning i form av johan anton matilda vendela emma och alva. vi åt pizza och drack öl på deras vandrarhem. 
kolla så gosigt!! e så kär i gbg. här satt vi tills det började bli mörkt för att sen ta bussen hem till pappas dubbelsäng SOM FÖR ÖVRIGT ÄR HIMMELRIKET FÖR SÅ JÄVLA SKÖN. 

och dagen efter blev det ju dags för det vi kom hit för. poplinne dog. särskilt bakom andra kravallstaketet så några minuter innan det exploderade hoppade vi försiktigt över och tryckte oss in i det främre publikhavet, fortfarande ledsen dock. ja, sen vet jag inte mer vad jag ska säga förutom att han spelade zigenarliv dreamin (!!!!!!!!!) och att thomas från bob hund sjöng going up the country, fast på svenska. sen avslutades det med fyrverkerier och du är snart där och där någonstans insåg jag hur kär jag fortfarande är. efteråt lipade jag och hittade erik haag. han blev nog förskräckt när jag rödgråten och svettig sprang fram och sa att jag älskade honom, men han skrattade snällt och skakade min hand. sen ville jag bara hem. hem hem hem till kompisar och ligga i sängen och krama otto. 

och hem kom jag ju. efter timmar av försening och bussbyten och trötta ögon axlar armar ben och hungriga magar. hem för att sova några ynka timmar för att sedan dansa och pussas på de första bästa fina studenterna. har sagt det så många gånger men säger det igen: kompisar är det bästa på hela jorden. särskilt mina.