vad som brukar vara en feminuters promenad tar istället en halvtimme och påväg till the boys för att träffa alla andra hinner mina ögon bli tårfyllda fem gånger. hela stan är fylld av glitter och explosioner av konfetti. det är pride i englands gay capital och solen skiner på mina glittertäckta ögonlock och den billiga gin & tonic på burk gör mina kinder rosiga. vi dansar som att det inte finns en morgondag. glömmer allt som är svart och kramas och hånglar så intensivt att kropparna värker. det är dåliga DJs, billiga drinkar som lägger sig som moln runt hjärtat, en stad där allt känns möjligt och en kompisgrupp som aldrig känns finare. det är måndag nu och jag vill aldrig att det ska ta slut trots att det redan är över. 

om en vecka fyller jag tjugoett och två dagar efter åker jag hem till sverige. efter en månads hard work är jag taggad på leo season, födelsedagshäng, mammas bröllis (!!!!) och bank holiday camping med mina friendos. är tacksam för i princip allt. jobbar fortfarande på att bli charlotte york men efter helgens konstanta fest och spritt i kroppen har jag insett att jag nog kan vara djävulens barn. men vad spelar det för roll när himlen är blå och min hårbotten fortfarande är guldglittrig.