om allt som var så himla bra. lätta steg istället för tunga och skratt istället för eländiga jävla tårar. om hur lätt det är att falla tillbaka till det där otäcka som alltid ligger och skaver. om att känna mig otillräcklig och oälskad. om en mamma som är sjuk och om en konstant oroskänsla i varenda millimeter av kroppen. alltid. hela tiden. om att aldrig veta hur eller vad jag ska göra.