det här med att tänka att det gör ingenting om jag är hemma ikväll. det finns ju flera nätter att fånga. flera fredagar att dansa sönder och flera tillfällen att ta i akt. men sen ligger man där ändå, vaken och naken och stirrar rakt upp i taket och hela jävla there is a light that never goes out stämmer in. och det goda godiset och pizzan och läsken är slut för längesen och alla ens myndiga vänner är ute och har kul och här ligger jag och tycker synd om mig själv. och jag vill slå mig själv för det men vad fan gör man, jag vill ju fortfarande bara hångla till just like heaven liksom.