måste sluta gråta bort dyrt smink. måste sluta tycka synd om mig själv som inte äter lyxmiddag i pappas nya kök med alla syskon eller håller mamma i handen samtidigt som vi skriksjunger till one direction i bilen. måste börja känna mig trygg i mig själv och här och nu. måste våga gå utanför dörren även när jag är själv. måste våga låta mig driva omkring planlöst trots att solen inte är framme och trots att ingen hjälper mig att hitta rätt. 

HUR ORKAR NI 

behöver bara någon som håller mig i handen o stryker mig över ryggen o borstar mitt hår o som lovar att allt löser sig och blir bra :(