onsdag klockan 4
hanna skriver på lync och
frågar om jag är på riktigt. svarar att jag nog är nått himla hittepå. jävlig
och dan. finns bara för att ställa till med problem. ett litet moln av drama
trots att drama är det sista jag vill ha.
min biggest flaw: agerar
innan jag tänker
väntar bara på att någon på
jobbet ska få reda på vilket litet kiddo jag egentligen är och kasta ut mig bums. kommer liksom dit och lajvar vuxen som att jag hade koll på mitt liv och vad
jag gör. i verkligheten är jag bara hopplös. fast när jag tänker efter är det
väl ingen som riktigt har sin shit together. bara det att med min skit hade man
kunnat göra en serie på netflix med mer än bara en säsong. den hade kunnat heta
”dumpad, på sms” för det är precis det jag är. dumpad. på sms. kanske helt okej
att vara jävlig ändå.
försöker timea in så att jag
är i området där han jobbar runt tiderna han börjar/slutar. jag vet inte ens om
han jobbar kvar där längre. det värsta jag kan tänka mig är att springa in i
honom på gatan men det är också det enda jag vill. på väg hem från jobbet går
jag förbi massvis med grejer, tex.
en mini cut-out av harry
taj där det luktar kryddor och utomlands
stället med de fina rosa stolarna utanför
american nails
en kinarestaurang som heter likadant som hon gör.
försöker tänka efter om jag
vet någon med samma namn och när jag inser att hon är den enda så bestämmer jag
mig för att det är det fulaste namnet jag vet. vill spotta på skyltfönstret men
det gör jag inte. istället går jag vidare. ändrar mig till att det värsta jag
kan tänka mig är att springa in i de två tillsammans.
samlar på: snygga tjejer jag
ser på stan, bra minnen med honom, löjliga texter om kärlek och förälskelse.
”är kärlek bara en sak för
idioter som jag? jag vet faktiskt inte. annars är jag väl ganska nöjd. fast jag
helst velat se mitt namn tatuerat på hennes bröst.”
”he loves me, he loves me
not”
”she guessed my favourite
colour first try… but between me and u…. I didn’t even have a favorite color
until she yelled out yellow!!! she was hella excited n smiling like a little
kid. so i told her she was right and i haven’t seen yellow the same since, it’s
in everyting. I could probably live in it now.”
”kärlek är att jag vill att
du finns”
”Don’t tell me that they’re
all the same
Cause even the sound of his
name
Carries me over their reach
Back to some golden beach
Where only he remains”
han var anledningen till
varför jag var ledsen innan men också anledningen till att jag är ledsen nu. vad är egentligen bäst? att vara ledsen med eller utan honom? skulle göra vad
som helst för att få ligga i hans famn bara en liten stund. dra fingrarna genom
hans hår. han är det värsta i detta liv och ändå skulle jag låta honom kasta
mig från en klippa bara han rör vid mig en sista gång. DET HÄR ÄR SJUKT. DET
HÄR ÄR ORIMLIGT. eller så är det bara jag som är sjuk och orimlig. som inte kan
förstå att min macbook är varmare än vad hans kärlek någonsin var.
NOT ALL GIRLS ARE MADE OF
SUGAR SPICE AND EVERYTHING NICE. SOME GIRLS ARE MADE OF SARCASM AND WINE AND
EVERYTHING IS FINE.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
älska mig bara